artikel_collage

Lär dig vara bättre beredd vid kris

Är du förberedd när larmet går? Vad gör du när det värsta händer? Hur ser din beredskap ut? Nu bjuder vi in till seminarium i kriskommunikation för att berätta hur du enkelt kan uppdatera och snabba upp kommunikationen och utbytet mellan olika målgrupper.

Vi presenterar nya verktyg som underlättar kriskommunikationen internt och externt, till allmänhet och medier. Lösningen är inte fler pärmar utan nya digitala verktyg för att bemöta de sociala medierna.  Det gäller att snabbt kunna ge sin egen version och kunna förmedla den på ett tillförlitligt sätt. Alla med målet att göra din verksamhet säkrare och tryggare.

Att få ut felaktiga och farliga produkter på marknaden är en mardröm. Rykten och smutskastning - drevet går. Frågan är inte om, utan när krisen kommer. Företag måste vara beredda på att strukturerat förmedla rätt information, i många kanaler, för att undvika ödesdigra konsekvenser. Lösningen är inte fler pärmar utan nya verktyg. Det gäller att snabbt kunna ge sin egen version och kunna förmedla den på ett tillförlitligt sätt.

Kriskommunikation – att förhindra utvecklingen från ett besvärligt läge till en krissituation

Pia Jansäter med lång erfarenhet av kriskommunikation i olika organisationer, berättar om nya digitala lösningar och verktyg för kriskommunikation; mobilapp och kriswebb. Pia kommer att ge tips och råd om hur viktigt det är att hålla huvudet kallt i krissituationer.

  • Vad är en kris? Kris? Kanske inte, eller?
  • Vad är det värsta som skulle kunna hända i din organisation och har du beredskap för det?
  • Vilka resurser behövs? Hur hanterar jag de sociala medierna i en kris?
  • Nya verktyg i kriskommunikationen

Plats: Skeppar Karls Gränd 4 i Stockholm, T-bana Gamla stan eller Slussen, Buss till Slottsbacken.

Tid: 27 mars kl 08.00-10.00. Frukost kl. 08.00-08.30, därefter föreläsning och diskussion.

Hjärtligt välkommen!

Anmäl dig via den här länken: Anmälan

Kontakta Pia vid frågor: This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it

Hur svårt kan det vara med krisberedskap?

Mitt steg från anställd informationschef till PR-konsult ångrar jag inte. Arbetsuppgifterna är skiftande inte minst vad det gäller att bygga starka varumärken med trovärdig kommunikation. Det är dock så att man inte alltid har medvind. Ibland kan det börja blåsa rejält kallt. Facebooksida med missnöjda kunder, förargade anställdas utspel i media, kunders bojkotter av produkter, chefers misskötsel och bedrägerier är exempel på händelser som kan ge vilken chef som helst skrämselhicka. Och ändå finns ytterst få som ens har de mest elementära verktygen: krisplan och krisorganisation. Det som Jansäter Kommunikation brinner för.

Jag har sällan arbetat som en räddare i nöden med att skyla över fel som har begåtts av ansvariga i organisationer. Det känns helt fel även om jag vet att många PR-byråer arbetar med att ta fram hjälpåtgärder för drabbade. Min mission är och har alltid varit att skapa krisberedskap och goda förutsättningar för kriskommunikation innan det händer något. Tänk vad det dyrt det blir att få hjälp med rådgivningen när skadan redan är skedd. Inte bara att det kostar oerhört mycket att anlita PR-rådgivare när krisen väl är ett faktum. Du förlorar  även ditt rykte och det kan stå dig dyrt att återuppbygga ett gott varumärke.

Det märkliga är att de flesta vill ha ordning och reda på sina jobb. Arbetsredskapen ska vara enkla att använda, lätta att hitta och förstå. Du ska helst själv kunna uppdatera uppgifter på ett och samma ställe för att de med automatik ska finns tillgängliga över allt.  Nickar du igenkännande?

Hur tragiskt är det inte då att träffa människor som har krisinstruktioner daterade från 2007 eller ännu äldre. Som ser uppdateringen av krisinstruktioner som att bestiga K2. Som allra helst vill slänga ut beredskapspärmen eller krishandboken för det är för jobbigt att ens ta tag i den. Vissa väljer ett lösbladsystem, slarvigt inlagt i pärmen eller på en hylla någonstans. Allt flyger pinsamt ur pärmen när jag frågar hur krisinformationen fungerar. På frågan om de har krisberedskap kan jag få varierande svar. Allt från "vi håller på" eller "vi har inte kommit så långt än". Med vad, undrar jag. Det handlar ofta om livsfarlig verksamhet som har funnits hur länge som helst där krishantering behövs men inte har gjorts. Det handlar inte ens om, utan när en kris inträffar.

Det värsta svaret som jag fick från en verksamhet i Stockholm var att man anlitar PR-byrå om det blir kris. Nu är vi förvisso också en PR-byrå men vi förespråkar beredskap. Syftet är att undvika så långt som möjligt att kriser ens uppstår eftersom man har identifierat kriser och har en kostnadseffektiv och välövad krisorganisation med de rätta verktygen för att själv ta hand om sin kris. Detta ger trovärdighet och visar på handlingskraft.

Vad väntar man på?
Att det inte är lönt att satsa på förebyggande och förberedande krisarbete förrän krisen står på tröskeln. Och vad svarar du journalisten som knackar på dörren? Nä, vi har väntat med att starta vårt krisarbete tills det händer något. Hur trovärdig är du då? Vem vill jobba på ditt företag?

Vad är det för samhälle vi lever i, när ingen bryr sig? Ett samhälle med utgångspunkten: vi kör så länge det går? Om något händer gör vi en snabb (och egentligen alltför dyr) utryckning (förlåtannonser i våra morgontidningar med Carema eller förlåtresa med Juholt) och låtsas sedan som det regnar.

Jag är faktiskt övertygad om att hade de från början sett över sin verksamhet, gjort steg 1 med översyn och identifiering av kriser med troliga scenarier hade de själva snabbt uppdagat att det skulle uppstå dåligt rykte om man inte har full koll.

Lätt att bli hemmablind men det fixar vi
När vi arbetar med organisationers krisberedskap är vi katalysatorn som hjälper våra kunder att uppdaga sina fel och brister. Det är bara NI som är experterna och känner er verksamhet och som med vår hjälp får en genomlysning av vad som kan bli en kris som kan gå över styr om den inte handskas på rätt sätt.  Vi bara finns där, ställer frågorna och ger strukturen och organisationen för att ni snabbare, enklare och med rätt verktyg kan ta hand om en kris. Och framför allt hjälper er att ha uppdaterad information i form av mallar, adresslistor, checklistor mm lättillgängliga vid alla tillfällen.

Hur svårt kan det vara?

Pia Jansäter

This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it

Tel: 040-97 07 80

Till våren erbjuder vi tillsammans med Teddy Landén, f.d. reporter på TV4 Öresund och SVT, kris- och medieövningar med olika inriktningar. Behovet av att handskas med medierna kan se olika ut och vi vill därför ha ett större utbud för att möta upp mot behoven.

Prisnivån på de olika utbildningarna varierar med gruppens storlek och specifika behov. Kontakta Pia Jansäter på tel. 0709-83 77 80 eller This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it för ett möte där vi kan diskutera ditt behov.

Paket 1. Övning i kriskommunikation och att möta medierna
Den första utbildningen som vi erbjuder är en mer omfattande övning vad gäller både att möta medier och att ta hand om kriskommunikationen. Utbildningen äger rum under en och halv dag där följande moment ingår:

  • Krishantering i relation till organisationens värdegrund och förhållningssätt
  • Medias spelplan och regler
  • Vad är en nyhet? (Mediernas nyhetsvärdering)
  • Vad är en kris i er organisation och vad har ni för beredskap? (Genomgång av den enkät som alla deltagare har fått i förväg.)
  • Kommunikation i kritiska lägen
  • Våra reaktioner i kris
  • Ledarskap under krisen
  • Trovärdighet och journalistik
  • Att möta media (instruktion och tips inför kameratagning)
  • Tystnad tagning (filmning inför kameraman med reporter och feedback)
  • Utöver detta kryddas dagen med ett antal överraskningsintervjuer.

Paket 2. Medieövning med inriktning på olika medier
Den andra kursen är lagd med tyngdpunkt på hur du ska handskas med olika medier (TV, radio, tidningar och sociala medier) under en dag där följande moment ingår:

  • Medias spelplan och regler
  • Vad är en nyhet? Nyhetsvärdering
  • Sociala medier - nätens journalistik (instruktioner och råd)
  • Trovärdighet och journalistik
  • Vad säger jag när journalisten ringer? (Instruktion och råd vid telefonkontakt)
  • Att möta media (Instruktion och tips inför kameratagning)
  • Tystnad tagning (filmning inför kameraman med reporter och feedback)
  • Utöver detta kryddas dagen med överraskningsintervjuer.

Paket 3. Tystnad tagning - medieövning
Den tredje heldagsutbildningen är inriktad på hur du enklare kan umgås med och bemöta media och omfattar följande:

  • Medieretorik - Bestäm dig för vad du vill säga
  • Sätt upp ett mål med din intervju och förbered dina huvudbudskap. Se till att få fram det till journalisten. Observera att alla nyheter inte intresserar alla redaktioner.
  • Dina kommunikationssignaler
  • Hela din uppenbarelse signalerar vad du tycker och känner. Det gäller att ha ett medvetet kroppsspråk och en röst som är stadig och trovärdig.
  • Från passivt intervjuoffer till aktiv intervjuperson
  • De tio vanligaste frågorna från journalisten
  • Det finns en del frågor journalisten vill ha svar på och det gäller för dig att vara förberedd på dessa.
  • Trovärdighet och journalistik
  • Hur ser journalisterna villkor ut och hur påverkar detta din relation med media
  • Tystnad tagning
  • Filmning inför kameraman med reporter och feedback

Paket 3 Medieträning: kursdatum våren 2012:

Malmö
onsdagen den 21/3
torsdagen den 10/5.
Stockholm
fredagen den 30/3

Paket 3 Medieträning: kursdatum hösten 2012:

Malmö
torsdagen den 6/9
onsdagen den 3/10

Stockholm
fredagen den 21/9

Läs mer om våra olika inriktningar på medieträning här >>

Katastrofers genomslag  på aktieägarvärdekris_kommunikationsvgar

Läkemedelsföretaget Lundbeck var rejält i blåsväder i år. En amerikansk fånge avrättades med ett läkemedel tillverkat av Lundbeck. Det är dessutom sällan en olycka kommer ensam. Det kostar i både ekonomiska och personella resurser att slippa råka illa ut men med en välorganiserad krisorganisation och krisberedskap kan också uppstå synergieffekter.Men var det en kris som uppstod från tomma  intet? Eller hade man hoppats på att ingen reagerar på att ett läkemedel används på ett sätt som det inte är avsett att användas på. Plötlsigt uppdagas det och ingen reagerade tillräckligt snabbt innan aktien gav vika. Först i samband med en avrättning med hjälp av läkemedlet  kom det ett uttalande från Lundbeck.

Rory F. Knight & Deborah J. Pretty visar i sina studier  att det finns ansenlig risk att en kris medför ett aktiekursras. Skillnaden i utvecklingen av aktiekursen efter en kris kan vara mycket stor mellan företag som har en god respektive sämre krishantering.

flygplanHur reagerar den finansiella marknaden vid katastrofer?
Den 11 maj 1996 kraschade en DC-9 Flight 592,  ValuJet, i Everglades strax efter start från Miami. på väg till Atlanta i Florida.  Alla passagerare och besättning omkom. Detta var en obegriplig  katastrof.  Även de finansiella konsekvenserna visade sig vara lika katastrofala för det relativt unga flygbolaget som att så många människor omkom. Studierna  av de ekonomiska följderna av katastrofer kan tyckas helt  sjuklig.  Men katastrofer ger en unik möjlighet att utvärdera hur den finansiella marknaden reagerar när stora hot blir verklighet. Katastrofers påverkan blir ganska komplext och verkar också leda till en omvärdering av ledningen - som kan vara både positiv och negativ.

Utöver de direkta effekterna på aktieägarvärdet, har katastrofer också en mycket stor inverkan på nivån för aktiehandeln. Den beräknas ligga fyra gånger under den normala nivån dagarna direkt efter en katastrof. I genomsnitt lägger sig handeln på normala nivåer cirka en månad efteråt, mycket beroende på hur företagsledningen handskas med krisen.

Enligt Rory F. Knight & Deborah J. Prettys forskning
hamnar företag som drabbats av katastrofer i två relativt distinkta grupper - recoverers och nonrecoverers.
Den initiala förlusten av aktieägarvärde är
ca 5% i genomsnitt för recoverers och
ca 11% för icke-recoverers.

Krishanteringen har större betydelsen än de ekonomiska effekterna
Rory F. Knight & Deborah J. Pretty förklarar att det finns två olika effekter av kriser. Den första är den omedelbara ekonomiska förlusten. Den andra hänger ihop med ledningens förmåga att hantera krisen och dess efterdyningar. Även om alla katastrofer har en initial negativ effekt på varumärket, erbjuder krisen paradoxalt nog en möjlighet för ledningen att visa sin förmåga att hantera svåra omständigheter. Effektiv hantering av konsekvenserna av katastrofen verkar vara en mer betydande faktor än katastrofens initiala ekonomiska effekter.

Vilka är konsekvenserna för försäkringsmarknaden?
Rory F. Knight & Deborah J. Prettys presenterar bevis som tyder på att ett företags återhämtning av sitt aktieägarvärde omedelbart efter en katastrofal förlust är oberoende av förekomsten av försäkringsskydd. Att ledningen placeras i strålkastarljuset ger den en möjlighet att visa sin förmåga och skicklighet att handskas med en extrem situation.  Detta tyder på att ett företags försäkringsstrategi inte bör ses isolerad och inte som en ersättning för hög kvalitativ riskhantering. Det behövs även hög beredskap med ett utförligt planeringssystem.

Om ledningen däremot inte kan hantera och kommunicera en kris kan det bli långtgående konsekvenser med tappat förtroende. Denna rapport handlar visserligen om försäkringar och aktievärdet men jag tycker mig se att man kan dra paralleller till värdet av kriskommunikation. Om företagsledningen kan visa handlingskraft och samtidigt ödmjukhet inför krisen så kan varumärkets värde öka. Det vill säga man bedömer ett företag mer efter hur man hanterar krisen än vad den reella krisen innebär.

Pia Jansäter

Hämtat från
Rory F. Knight & Deborah J. Pretty
The Impact of Catastrophes on Shareholder Value
A Research Report Sponsored by Sedgwick Group